Gästblogg / Jaana Nehez

En skola på ovetenskaplig grund?

I Sverige ska skolans arbete enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, både när det gäller innehåll och pedagogik. Vad innebär då det? Enligt Skolverket handlar vetenskaplig grund bland annat om att med vetenskapliga metoder systematiskt och kritiskt granska sitt arbete samt att i sitt arbete hålla sig uppdaterad om och utgå från ny forskning.  Beprövad erfarenhet innefattar att erfarenheterna är både dokumenterade och förmedlade samt att de är delade med flera under en längre tid. Det räcker alltså inte att en lärare har gjort en erfarenhet en eller ett par gånger för att den ska kunna kallas beprövad.

Kan skolan vila på ovetenskaplig grund då? Ja, och det är inte ovanligt.  Hur ofta sker systematiska undersökningar och analyser av det vardagliga arbetet i skolan? Hur många lärare intar ett vetenskapligt förhållningssätt till sin praktik tillsammans med kollegor eller skolledare? Visst, det krävs förutsättningar för att kunna göra det, till exempel tid, men även hur tid används är värt att granskas. I skolan är det mycket som ska göras och det görs också mycket, men är det ”rätt” saker som görs?

Häromdagen kunde vi på radion (P4 Värmland) höra att en förälder och lärare anmält en skola till Skolinspektionen för att eleverna på skolan får läxor. Motiveringen till anmälan är att läxors effekt på studieresultaten inte har ett vetenskapligt stöd och att skolans arbete därmed inte vilar på vetenskaplig grund.  Detta var ett av många inspel i en pågående läxdebatt. Det positiva med debatten är att den synliggör argument och forskningsresultat kring just läxor, och på så vis kan bidra till eftertanke för lärares del. Lärare som ger läxor har inte alltid tänkt igenom vad som kan vara lämpliga läxor, vad syftet med läxorna är och vad läxorna får för konsekvenser för eleverna. Främjar de elevernas ansvarstagande, ökar de elevernas deras kunskaper eller dödar de elevernas motivation? Det beror säkert på, men vad beror det på?

Läxor är dock bara ett exempel på sådant som förekommer i skolan och som kanske inte alltid vilar på vetenskaplig grund. Mitt arbete som kommundoktorand och utvecklingsledare går ut på att utmana verksamma i skolan att utgå från ny forskning, att reflektera över sin undervisningspraktik och att systematiskt lära av sina erfarenheter. Om jag exempelvis frågar lärare hur de bidrar till strategier hos eleverna som skolk, sena ankomster och provfokusering, måste jag också ställa frågan hur skolledare på skolor och förvaltning bidrar till lärares strategier osv. Tas mina frågor emot med öppna armar? Ibland, ibland inte. Kan jag låta bli att ställa dem? Inte om jag ska följa skollagen och verka för en skola på vetenskaplig grund.

6 kommentarer Visa