Gästblogg / Jaana Nehez

En skola på ovetenskaplig grund?

I Sverige ska skolans arbete enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, både när det gäller innehåll och pedagogik. Vad innebär då det? Enligt Skolverket handlar vetenskaplig grund bland annat om att med vetenskapliga metoder systematiskt och kritiskt granska sitt arbete samt att i sitt arbete hålla sig uppdaterad om och utgå från ny forskning.  Beprövad erfarenhet innefattar att erfarenheterna är både dokumenterade och förmedlade samt att de är delade med flera under en längre tid. Det räcker alltså inte att en lärare har gjort en erfarenhet en eller ett par gånger för att den ska kunna kallas beprövad.

Kan skolan vila på ovetenskaplig grund då? Ja, och det är inte ovanligt.  Hur ofta sker systematiska undersökningar och analyser av det vardagliga arbetet i skolan? Hur många lärare intar ett vetenskapligt förhållningssätt till sin praktik tillsammans med kollegor eller skolledare? Visst, det krävs förutsättningar för att kunna göra det, till exempel tid, men även hur tid används är värt att granskas. I skolan är det mycket som ska göras och det görs också mycket, men är det ”rätt” saker som görs?

Häromdagen kunde vi på radion (P4 Värmland) höra att en förälder och lärare anmält en skola till Skolinspektionen för att eleverna på skolan får läxor. Motiveringen till anmälan är att läxors effekt på studieresultaten inte har ett vetenskapligt stöd och att skolans arbete därmed inte vilar på vetenskaplig grund.  Detta var ett av många inspel i en pågående läxdebatt. Det positiva med debatten är att den synliggör argument och forskningsresultat kring just läxor, och på så vis kan bidra till eftertanke för lärares del. Lärare som ger läxor har inte alltid tänkt igenom vad som kan vara lämpliga läxor, vad syftet med läxorna är och vad läxorna får för konsekvenser för eleverna. Främjar de elevernas ansvarstagande, ökar de elevernas deras kunskaper eller dödar de elevernas motivation? Det beror säkert på, men vad beror det på?

Läxor är dock bara ett exempel på sådant som förekommer i skolan och som kanske inte alltid vilar på vetenskaplig grund. Mitt arbete som kommundoktorand och utvecklingsledare går ut på att utmana verksamma i skolan att utgå från ny forskning, att reflektera över sin undervisningspraktik och att systematiskt lära av sina erfarenheter. Om jag exempelvis frågar lärare hur de bidrar till strategier hos eleverna som skolk, sena ankomster och provfokusering, måste jag också ställa frågan hur skolledare på skolor och förvaltning bidrar till lärares strategier osv. Tas mina frågor emot med öppna armar? Ibland, ibland inte. Kan jag låta bli att ställa dem? Inte om jag ska följa skollagen och verka för en skola på vetenskaplig grund.

6 kommentarer Visa

  1. Om att ge läxor inte ligger på vetenskaplig grund, hur förhåller det sig då med att inte ge läxor? Ligger att inte ge läxor på mer eller på mindre vetenskaplig grund än att ge läxor?

    • Det finns väl ingen forskning som entydigt talar för eller emot läxor, såvitt jag vet. Jag har i alla fall inte stött på någon.Jag skriver inte att ge läxor inte ligger på vetenskaplig grund, utan “det beror på” och uppmanar att reflektera över vad det beror på, för att öka den vetenskapliga grunden i skolan. Detsamma gäller väl sålunda att inte ge läxor.

  2. Pingback: En skola på ovetenskaplig grund? – ...

  3. I Finland har vi delegerat ansvaret (läs det professionella förtroendet) för läxor till läraren, och debatterar inte frågan i media. Lärare utövar sitt ansvar även på ett sådant sätt att det kommunicerar t.ex ogjorda läxor med föräldrarna. Läxor är lika oproblematiskt som bedömning av elevers prestationer, även den hanteras av lärarna och kommunikationen sker i direkt till föräldrarna.

    • Visst är det så att “fenomenet” läxor varken kan klassas som bra eller dåligt, utan precis som jag skriver så beror det på. Vi måste dock bli bättre på att ta till oss vad det beror på. Vad säger exempelvis forskning om i detta fall läxor? Om det nu är så att bra läxor inte kräver extralärare i hemmet kan det ju vara bra att ha den aspekten i åtanke, för att nämna en av alla aspekter. Vi behöver helt enkelt problematisera våra handlingar beträffande allt från bemötande till metoder i tänkta lärsituationer i skolan och försöka handla “klokare” då det behövs.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


× två = 14

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>